Maten vi äter

Idag har jag spenderat dagen inomhus vid symaskinen. Jag syr simbyxor av neopren för personer som går i bassängterapi och har problem med inkontinens. Byxorna håller med andra ord in det som man inte vill att läcker ut i bassängen.
Det här får mig osökt att tänka på att det förra veckan stod i tidningen att någon släppt ett rejält lass på bastulaven i simhallens ångbastu, i vår lilla idylliska stad. På damernas sida, bör tilläggas. Verkligen fint! Mera sådant... man kan ju bara hoppas att det var ett barn som var skyldig, men man undrar nog. 
Nåjo, det var inte alls det jag tänkte skriva om. 
Vad jag försöker komma till är, att eftersom jag satt vid symaskinen har jag lyssnat på radio hela dagen och där pratade de om mat och tillsatsämnen.

Det diskuteras ju hela tiden om vad man ska äta, hur man ska äta, när man ska äta och vad som är hälsosammast. Sunt bondförnuft säger mig att man inte borde krångla till det så mycket. Så länge man håller sig till så oprocesserad mat som möjligt, och använder måtta med allt, så kan det väl inte gå så fel. Det dyker hela tiden upp nya trender och dieter, den ena värre än den andra. Det finns drycker och piller och pulver för allt. Ändå kan jag bara inte tro att det är meningen att mänskan ska proppa i sig sådant. Det kan väl inte behövas? 
Visst, om man lever på "franskisar" och knackkorv (ursäkta den lite oaptitliga bilden) kan det förstås vara på sin plats med ett vitaminpiller nu och då. Bättre skulle det nog ändå vara om man fick vitaminerna direkt från maten. 

Det jag tycker är värst är alla tillsatsämnen, eftersom ingen riktigt vet vad de åstadkommer i längden. De lär ska testas mest enskilt, inte ihop med andra, så kombinationerna kan ge helt andra effekter än ett enda ämne har för sig själv. Ofta är det tillsatsämnena som utgör största delen av innehållsförteckningen på en produkt. Till dem hör ju också alla konstgjorda färgämnen som finns lite varstans, bl.a. i karameller. Hur nödvändiga är de? Synd att det har blivit så att det är viktigare hur maten ser ut än vad den innehåller. Helt sjukt, egentligen. 
I och för sig inte konstigt alls, samma gäller ju inom de flesta områden nuförtiden. Allt ska vara mer eller mindre "fejk" för att vara bra, ju mer konstgjort, desto bättre. Fast man ska inte öppet erkänna att någonting är konstgjort, nej, fast alla ser att det är någonting som inte stämmer. Allt ska förskönas. Tur att man börjar skönja en motrörelse till det fenomenet.

Nu ska ni inte tro att jag inte äter karameller eller annat ohälsosamt. Nej, nej, jag klämmer nog gladeligen i mig godis och färg- och tillsatsämnen, men för min del skulle inte karamellerna behöva vara blå, gröna och gredelina. De skulle inte heller behöva hålla i flera år. Jag tycker nog också om att försköna saker och ting och sminkar mig och har en lång historia av hårfärgning bakom mig. Ändå, och kanske just därför, börjar jag bara bli mer och mer trött på allt det ytliga omkring oss.


Kommentarer

  1. hej, hitta din blogg alldeles nyligen. Själv brukar vi ibland vara nere i Kuris(mest sommartid) och kände genast igen ert hus. ;)

    Själv älskar jag mat med grädde, smör, kryddpeppar och salt. Det är så hederligt.

    SvaraRadera
  2. Hej, roligt att du hittade hit! Jo, tacka vet jag smör och grädde! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg