Vintertid
Visst är det roligt på våren när kvällarna plötsligt blir en timme "längre" och ljusare för att klockan ställs framåt, men så här på hösten känns det som att bli berövad på en timme. Egentligen får man ju en timme extra när klockan justeras bakåt, men för mig är det ljuset på kvällarna som räknas. Som sagt är de ljusa timmarna lika många oberoende, men tyvärr är det ju bara så att allt för mycket här i livet styrs av klockan. I alla fall på våra breddgrader. Man måste hela tiden ha koll på vad klockan är för att veta om man hinner eller inte.
Man ska hinna än det ena, än det andra. Man ska hinna göra en massa saker och man ska hinna göra dem i tid. Känns det som man inte hinner tillräckligt blir man otroligt stressad. Jäkligt noga ska man också vara med att komma i tid och vara på plats på minuten, helst lite innan. Säkert helt bra på många sätt och vis, men inte att undra på att folk rusar omkring stressade som "peura ajovaloissa", som man säger på finska. Fritt, eller egentligen direkt översatt: som en hjort i körljusen. Lite mer avslappnad mentalitet skulle inte skada.
Instämmer! -Malin
SvaraRaderaSpeciellt ni barnfamiljer lär ska njuuuuta av vintertiden... det är så härligt att stiga upp pigg och kry vid 5-tiden:) I och för sig vaknar ju barnet samma tid som vanligt, det är bara klockan som är där och råddar till det igen. Den borde avskaffas!
RaderaBra point att ljuset är ljust oberoende vad klockan är. Och vad skönt det skulle vara att inte behöva tänka på klockan alls. I synnnerhet på morgonen när hela familjen försover sej.;)
SvaraRaderaPrecis, om klockan inte fanns, skulle man inte försova sig!
Radera