Höst

Sol och blåsigt väder, det var just vad vi behövde efter nattens regn. Som det nu ser ut får vi allt tröskat imorgon. Förutsatt att vädret håller i sig. Vi ska också bala lite halm till fårens ströbädd. Få se hur det går med den saken. Det är nog alldeles för vått för att få torra halmbalar, men vi får väl försöka blåsa dem torra på något sätt.
Idag har vi byggt vidare på lagårdsväggen vi styttade upp tidigare. Den är nästan färdig nu. Kättarna kan vi inte börja bygga före vi vet hur många får vi kommer att ha i vinter. Hur det än går med våra sjuklingar, så vill vi i alla fall ha några nya till. Jag är nämligen skeptisk till att låta betäcka Dodis, eftersom hennes kissande inte heller är helt normalt fast det nog blivit bättre. Med Ullis avvaktar vi lite ännu.

Hösten är egentligen en riktigt skön årstid när man kommit över ångesten av att sommaren är förbi. Det tar sin lilla tid, men småningom kan man börja njuta av de mörka kvällarna och ge sig tid att syssla inomhus efter ett halvår ute. Jag är inte riktigt där ännu, men jag försöker. Igår överträffade jag mig själv med att koka äppelsylt medan husbonden tröskade. Ni som känner mig vet att det inte var fullt så idylliskt som det låter. Jag trivs nog bra mycket bättre på åkern än i köket, så nerverna började bli i spändaste laget när äpplen inte blev mjuka tillräckligt fort. Det slutade med att jag stängde av plattan och stack iväg till åkern. När det började regna kom jag hem och fortsatte. God sylt blev det i alla fall. Vi har inte ännu köpt ny frysbox, efter att åskvädret söndrade den gamla, så jag har god orsak att koka bara lite sylt. Allvarligt talat måste vi skaffa en ny nu, för jag vill verkligen ha rum för sylt och lingon.
I svampskogen har vi inte varit i år ännu, men här är en bild från i fjol.

Fresia nosar nyfiket på trattkantarellerna.

En bra sak med hösten är att man kan tända ljus i alla möjliga lyktor och mysa om kvällarna.