Skolningsdag

Det har varit en lärorik dag idag. Skolningar med föreläsare som kan och brinner för sin sak och är så otroligt motiverande.
Alla har säkert någon gång varit på en föreläsning som låter lovande på papper, men som i praktiken är värdelös. Så var inte fallet idag när Finlands "fårguru" föreläste om utfodring, konditionsklassificering, brunst m.m. Hon kan verkligen sin sak och hon kan också föra fram sin kunskap på ett sätt som är lätt att ta till sig. Jag lärde mig mycket nytt igen och fick också minnet uppfriskat om många saker jag läst om.

Jag fick också tillfälle att fråga henne om vår lilla epidemi och hennes spontana reaktion var att det låter mycket ovanligt... Hon föreslog ändå att jag skulle försöka sköta det som urinsten genom att göra urinen surare och ge stora doser värkmedicin. Det här har jag redan gjort ett par dagar, men det var ju i alla fall lite uppmuntrande att få stöd av en specialist. I praktiken går det till så att man ger stora doser C-vitamin/askorbinsyra för att göra urinen sur.
Det kan hjälpa att lösa upp avlagringar i urinvägarna. Värkmedicin gör att djuret slappnar av och då blir det förstås också lättare för eventuella stenar att passera och komma ut.
Det är också viktigt att fåret dricker mycket och för att öka lusten att dricka skall man försöka få havssalt i dem. Jag har försökt servera salt från handen eller skuffat några korn i munnen på dem vid något passligt tillfälle. Jag strör också salt på torrhöet. Problemet är bara att de ändå dricker så lite när det är svalt ute. Jag har märkt att om jag blandar en matsked socker och en skvätt äppelsaft i vattnet får det genast bättre åtgång. De har förstås också tillgång till vanligt vatten hela tiden.

Jag köpte en ny mineralslicksten idag för pulvret de haft härtills äter de inte. De gillar det inte alls. Jag har inte oroat mig så mycket för det, eftersom jag blivit lärd att de tar för sig vad de behöver. Nu har jag ändå insett att det inte minskar alls i skålen så de har säkert obalans i mineralnivåerna. Speciellt förhållandet mellan kalcium och fosfor är viktigt. Jag har strött mineral på höet också, men det rinner bara igenom. Den nya slickstenen (ett blått tvättfat med en stenliknande massa i) verkade nog inte bli en succé den heller. Fröknarna såg mycket skeptiska ut när jag bar in den. Jag hade lite hoppats på att Ullis i alla fall skulle ha smakat, för hon dricker nämligen helst bara ur ett blått ämbar, det gröna låter hon bli. Det blåa tvättfatet övertygade inte henne vid första ögonkastet i alla fall.
Vi får hålla tummarna att problemen löser sig, men faktum är att urinsten är mycket svårt att trolla bort och det kommer lätt tillbaka. Dessutom går väl tendensen att få dem lätt i arv.
Sist och slutligen vet vi ju egentligen inte ens om det är det som det är frågan om...

Här kommer Fresia spatserande.
Hon är inte alls lika glad som vi över att Boris är hemma igen. Han var nämligen bortrest i nästan två veckor för ett tag sedan. Det var visst i slutet på förra veckan han dök upp igen. Då låg han bara plötsligt och kråmade sig mitt på lagårdsbacken. Han såg mera välmående ut än innan han stack iväg, underligt nog. Det var på inga vis första gången han var på långresa, men lite orolig blir man ju nog ändå.

Kommentarer

Populära inlägg