torsdag 17 januari 2013

Tidens gång

En titt i morfars Lantbrukskalender från 1939 visar att inte mycket har förändrats på 74 år. 
I alla fall inte om man ser på de stora helheterna.


Det här kunde nästan vara ett utdrag ur vår egen kalender över januari månad, om man bortser från att vi inte har några hästar att sko och inte heller behöver köra upp isblock från sjön. Husbonden håller på med precis samma sak som min morfar gjorde för 74 år sedan, d.v.s. hugger props och ved. Props, eller massaved kallas det klenvirke som skall bli papper. Veden kommer till eget bruk medan propsen köps upp av skogsindustrin. Den största skillnaden mellan nu och då är att vi har motorsåg och traktor med skogskärra och grip, medan morfar högg med yxa och bågsåg och körde ut virket med häst och släde. 
Propsen skulle dessutom kapas i meterlånga bitar och barkas för hand. Det behöver man som tur inte göra mera. Det enda vi barkar numera är störarna till fårhagen. Ända till 1950-talet fraktades virket sjövägen till fabrikerna, nu är det ju stora stocklångtradare som gäller.

Måndagen den 16 januari har morfar "Moka opp isbatteri". Det betyder att man sågade isblock ur sjön och körde hem dem med häst för att sedan förvara dem i ett stort batteri, täckt med sågspån som isolering. Isen användes för att kyla mjölken i lagården för det fanns inga kyltankar på den tiden. Man kan ju ganska lätt föreställa sig att det här inte var ett särskilt behagligt arbete, is och iskallt vatten är inte trevligt att arbeta med. Dessutom var det farligt också. Hästen Dragos gick genom isen 1961, men ingen skadades allvarligt.


Den sista anteckningen i kalendern, 30.11.1939, hoppas jag verkligen jag aldrig någonsin själv behöver skriva in i min kalender.


4 kommentarer:

  1. Äsch, hade skrivit lång kommentar som försvann i nätrymden...
    Tack igen för intressant inlägg. Jag som är intresserad av förr i världen och släktforskning kan bara konstatera att du har en guldgruva i din mofas kalender! Roligt att kunna jämföra nu med då. Hoppas att du också skriver ner vad ni sysslar med i kalender och inte "bara" så här i bloggen! Och vad kommer till de sista raderna, de gav mej kalla kårar. Jag hoppas att den enda invasionen vi behöver uppleva är den av köpglada ryssar som lämnar många euron i Borgå!-Malin

    SvaraRadera
  2. Roligt att någon gillar! Jo, jag är så glad att mofas kalendrar finns kvar, har en hel låda av dem. Själv skriver jag nog lite sporadiskt i min kalender, tyvärr. Jag glömmer helt enkelt, men ska försöka skärpa mig!
    Köpglada ryssar är nog välkomna, men inte stridslystna!

    SvaraRadera
  3. Vad intressant. Jag hoppas oxå att du skriver mer från morfars kalender. Vilket hård liv de hade. Visste inte det där om isblocken. Måste ju kännas så bra för dig att få fortsätta i hans spår. Kännas som att man hör till ett större sammanhang.

    SvaraRadera
  4. Det blir säkert mera ur mofas kalender! :) Precis som du säger så känns det som att man hör till ett större sammanhang, vilket gör allt lite mer betydelsefullt på något sätt.

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...