Bisyssla

Vi, eller närmare bestämt husbonden, har en ny bisyssla. 
Låt mig presentera det senaste tillskottet på gården: Italienska bin.


De här baddarna och deras tiotusentals vänner surrar sedan en vecka tillbaka i två bikupor i en skogsglänta här intill. Roligt och spännande! Mycket nytt att lära sig och vi hoppas förstås kunna skörda lite honung i sommar ännu. Det är otroligt fascinerande hur ett bisamhälle fungerar, men det går jag mer in på en annan gång. 


Våra bisamhällen är avläggare, d.v.s. samhällen som delats i år. Här läggs den första skattlådan på, i den samlar bina honung.

Den första gnistan till intresset för bin tändes för två år sedan när vårt hus plötsligt omringades av en stor bisvärm som av någon anledning hade gett sig av från sin kupa. 
Vi satt på balkongen när vi hörde ett bedövande surr närma sig och märkte att en svärm var på väg in i vår skorsten. Det blev bråttom att gå in och tända papper i pannan för att få dem på andra tankar. En lång stund var luften så full av bin så man inte kunde gå ut. 
Småningom började de samla sig i en lönn på gräsmattan och jag ringde en biodlare som kom och hämtade dem. Vems de egentligen var vet vi inte. Så vitt jag vet har ingen i närheten biodling. Nu får vi bara hålla tummarna att våra egna inte svärmar.

Luften är svartprickig av bin.

Här har de samlats i en stor klunga. Hela "klimpen" är bin.

Kommentarer

  1. Jag har blivit väldigt intresserad av det här med biodling. Tänker gå en kurs i höst/vinter och lära mig mer och så kanske starta upp nästa år. Vilka fascinerande djur....
    //bara Anna
    Annacecar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja verkligen, ju mer man sätter sig in i hur de fungerar, desto mer fascinerad blir man! Man kan inte annat än beundra de flitiga små liven.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg