måndag 15 juli 2013

Gräs och ogräs

Som eko-odlare och fåraherde får man bekanta sig med båda slagen. Dagarna kretsar i stora drag kring gräs av olika slag.
Vilken gröngödslingsvall skall slås till nästa? Var håller ogräset på att ta över? Är det här skogspipa eller sprängört? Är den giftig? Förstår fåren att inte äta liljekonvaljblad?
Var skall jag slå tilläggsfoder åt baggarna?
Har tackorna ännu någonting att beta eller skall stängslet flyttas? Massor av frågor angående gräs kretsar dagligen i mitt huvud. Just nu håller jag på med krigsföringen mot tisteln. Jag skrev om det ifjol också. Det kan man läsa här. Det är ett evighetsprojekt som aldrig kan vinnas, men ändå kan man inte sluta kämpa. I praktiken innebär det att jag går runt dikeskanterna med röjsåg och där tisteln växer mitt bland havren så plockar jag. Åkertisteln sprider sig både med frö och rotskott och den är jävligt duktig på det. Om man låter den fara fram fritt, så sprider den sig fort från dikeskanten över hela åkern. Dessutom räcker en liten rotstump till för att det ska bildas nya plantor. På ekogårdar hör den definitivt till de mest svårbekämpade ogräsen. Dikeskanten på bilden är full av tistel och tittar man in bland havren är det fullt av små skott som håller på och sprider sig in i åkern.

Så här vill jag inte att det skall se ut!



















Det är ändå inte bara ogräs som växer i åkerkanten. Jag fick ett gott mellanmål också.



Dagen fortsatte med slåtterkrossning av gröngödslingsvall.
Gröngödslingsvall kan man läsa mer om här.

Det var den här dagen i ett nötskal. Imorgon ser programmet mycket lika ut. Det har jag ingenting emot. Synd bara att jag har en rygg och nacke som skulle passa en prinsessa bättre.

2 kommentarer:

  1. Tistlar inte populära här heller.
    Vad gott med lite vildhallon till mellis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hallonen var en positiv överraskning bland allt ogräs!

      Radera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...