Ekologisk mångfald...

...eller ogräsodling?
Vi har en åker som ligger en dryg kilometer upp i skogen och i år har vi sått en flerårig gröngödslingsvall där. Gröngödslingsvall är ett måste i växtföljden på en ekogård som inte har tillgång till stallgödsel. Gg-vallen ökar mängden organiskt material i jorden och förbättrar på det viset markens struktur. Den binder också kväve ur luften, vilket kallas biologisk kvävefixering. När vallen sedan bryts och plöjs in frigörs näringen och gödslar följande års gröda, havren i vårt fall. Det här var en förenklad version, men så går det till i stora drag.
Som kvävefixerare används oftast klöver, som binder kväve ur luften, blandat med en eller flere gräsväxter, som samlar kväve ur jorden. Vi har sått rödklöver och timotej på den här åkern. Det betyder ju att det är vad man önskar hitta när man tar sig en promenad genom skogen, för att se hur det artar sig. På bilden kan man se att man också hittar en hel del annat. Kvickrot, baldersbrå, vete från ifjol, åkertistel, plister i alla varianter, åkermolke och till och med en liten förgätmigej, för att nämna några. Att dessa verkar vara i klar majoritet kan man ju uppleva som aningen frustrerande, eller se som en härlig mångfald...
För att minska på ogräsproblemet ska man slå det med slåtterkross, men eftersom det bara regnar (skyfall som bäst) kan man ju inte köra på åkern utan att göra mera skada än nytta. Klövern och timotejen måste förstås också hinna etablera sig innan man börjar krossa och ha sig. Sedan får den egentligen bara mera fart av att slås ner några gånger per sommar.
Det var det, kortkurs i gröngödsling. :) Nu slutade det regna, så nu kan jag gå ut igen.