Bä, bä vita lamm

I år är det namn på B som gäller, så här har vi Bella, Betsy och Bosse.

Det verkar som jag gjort som alla mammor brukar, alltså kommit helt fel ihåg när det gäller hur små ens barn har varit. Jag tycker alla säger: "Så där små har mina aldrig varit", när de ser en nyfödd. Precis så tänkte ju jag också när jag såg de här tre i måndags. 
Vågen visar ändå att jag har fel. De är t.o.m. lite större än en del av lammen var ifjol. Bella och Betsy väger idag, vid tre dygns ålder, ca 4 kg och Bosse väger ca 3,2 kg. 

Bella ler åt kameran.

Betsy ser allmänt söt ut.

Bella stiger upp och tittar på syskonen som för att säga: 
"Kom med så går vi och bråka med mamma när hon äter".

Man kan inte annat än bli alldeles varm i hjärtat när man ser de här tre busa omkring. I natt när jag halvsovandes vinglade iväg till lagården för att snabbt kolla läget, blev jag ändå kvar en god stund bara för att titta på de här sötnosarna när de råkade ha lekstund och skuttade runt Ullis som små gummibollar. 


Tovis blir bara bredare och bredare för varje dag som går. Hon har ännu två veckors väntan kvar. Hon känner sig lite bortglömd nu, så i morse när jag stod med ryggen åt och tittade på lammen kom hon upp bakom mig och sparkade mig försiktigt på vaden för att jag skulle bli påmind om att hon också finns och behöver mat och skötsel. Hon fick en kram och verkade nöjd.

Kommentarer

  1. Vad de verkar mänskliga eller ja, personliga kanske mera. T o m jag ser på dendär bilden att lammungarna ser ju helt olika ut. Bella är ju en klassisk skönhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, därför heter hon Bella! Ullis är vårt "vackraste" får, så det var klart på förhand att det finaste tacklammet skulle heta Bella. :) De är stora personligheter både till utseende och beteende, alla har de sina egenheter.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg