fredag 30 augusti 2013

Honung

För ett tag sedan skördade vi vår allra första egna honung. Det känns fint, kan jag berätta! Det är någonting speciellt med grejer man producerat själv. Nu kan vi ju inte ta äran för honungen, den har ju bina flitigt samlat ihop till, men i alla fall. De har ju gjort den av nektar från våra klövervallar, från duntraven vid dikesrenen, ljungen i skogen... Härligt!
Honungens färg beror på vilka växter bina samlat nektar av. Det avgör också hur fort honungen kristalliseras, alltså stelnar. Jag har förtsått att ju mörkare honung desto långsammare kristalliseras den. Vår honung är mörk, så den hålls väl flytande länge, få se.
Det är en hel vetenskap det här med färg, konsistens, druvsocker, fruktsocker o.s.v.



















Här plockas ramarna med honung ur kuporna. När bina samlat en ram full täcker de den med vax. Det måste man skrapa bort innan man slungar honungen.



















Det här är en honungsslunga för tre ramar. Efter slungningen silas honungen för att få bort vaxrester och skräp. Sedan är den i princip färdig. För att ha kontroll över kristalliseringen rör man om honungen nu och då under en tid efter slungningen innan man slår på burk. Det här skedet hoppade vi över eftersom vi har så lite honung i år. Den går åt innan den stelnat och fryser man ner den hålls den flytande tills den tinas upp. Då fortsätter kristalliseringen normalt.

De flesta vilda växter har blommat ut vid det här laget, 
så det är livat i blomrabatten där höstastern blommar. 

2 kommentarer:

  1. Å, nyslungad honung som är så gott. Min pappa hade bin när jag var liten och jag har många roliga och spännande minnen från den tiden.
    Elisabeth

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...