Novembersol

Det har gått alldeles för länge sedan senaste uppdatering, jag vet. Vi kan väl säga att jag haft en kreativ paus och plocka upp tråden där den blev i september. Den här hösten har gått så fort så det känns alldeles overkligt att det redan är november och butikerna börjar plocka fram julgrejerna. Alldeles för tidigt, tycker jag, trots att jag är en julfantast.
Hösten är alltid arbetsdryg med fåren. Fårhuset ska fixas innan man tar in dem från betet, sedan ska de ska delas in i grupper och baggarna ska släppas till tackorna. Allt kräver en hel del planering och alltid är det inte heller det lättaste att få till det i praktiken. Speciellt inte utan fårhund. "Logistiken" är en av de största utmaningarna och kräver mycket förberedelser om man inte vill råka ut för en massa onödigt besvär och hysteriska djur. När man ska flytta en grupp från en plats till en annan har man i princip bara en chans, för misslyckas man, kan man lika bra glömma hela saken för en tid. Fåren glömmer nämligen inte i all hast om någonting skrämt dem. Då står de där på tryggt avstånd, 50 meter bort, när man kommer för att samla in dem i vagnen. Mellan raderna kan ni läsa att vi har erfarenhet av det också...
Nu är i alla fall alla inne som ska vara det, förutom Asta, som ännu går bland de tackor som åker till slakt i torsdag. Att hon inte är inne med baggen beror på att jag hade tänkt skicka iväg henne, men har tänkt om. Jag kan helt enkelt inte. Hon är för härlig för det.

De här tre banditerna hade släppt ut sig själv ur sin kätte i morse. Jag håller dem instängda i en kätte i hagen de nätter det fryser på, eftersom de kan glufsa i sig så mycket frusen klöver att de blir sjuka. Nu hade de bestämt sig för att inte finna sig i sitt instängda öde, så grinden var stångad i bitar. Jo, det blev några välvalda ord medan jag hämtade verktyg för att fixa eländet. Bull, till höger, är dessutom så stursk av sig så det är inte så skoj att stå med ryggen åt honom. Han hade i alla fall så pass mycket respekt för elskruvdragaren att han höll sig från att stångas när jag hötte med den mot honom när han kom för nära.

"Tankern" (Freja) och hennes döttrar. Alva kliar sig och lite senare hade hon fällt omkull halva samlingskätten...

November när det är som allra bäst.