lördag 8 december 2012

Så glad man blir!

Jag var ute till fåren med ett ämbar varmt vatten för en stund sedan och till min stora förtjusning upptäckte jag att Dodis fått upp ögonen för Balders uppvaktning.
Jag blev så glad, så glad. På dagen sprang hon ännu undan honom, men nu till natten var det helt annat ljud i skällan. Oj, oj så hon gjorde sig till.
Att jag blir så extra glad beror på att jag oroat mig för om Ullis och Dodis fått några men efter den mystiska sjukdomen de hade i somras. Än vet man ju förstås inte hur det slutar, men de har båda blivit brunstiga i alla fall och det vill jag tro att är ett gott tecken. Trallalaa! Jag kan nästan höra lammen bräka redan.
Gonatt!


2 kommentarer:

  1. Finemang, vi håller tummarna på att det blir smått :) När föds lammen i så fall?
    -Malin

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...